Old notes
Vi hör stegen i trappan, Patrick tittar på mig och himlar med ögonen.
Jag förstår precis vad han menar.
Hon öppnar dörren, nästan rycker upp den.
Vi säger att filmen snart är slut, det är högst 40min kvar.
Det är inte orden hon säger utan hur hon säger det.
Högfärdigt, som om vi inte är mer än skadedjur.
Hon vänder sig om och går igen, vi stänger av tvn medan vi mumlar svordomar.
Vi säger tyst godnatt och går till varsitt rum.
Det dunkar i huvudet av nedtryckta känslor.
Jag går fram och tillbaka i rummet, fingrarna trummar hela tiden mot benen.
Jag tar fram min tändare.
Jag river upp små pappaersbitar, skriver ord på dem.
Ser på hur de brinner upp.
Jag lägger mig raklång på sängen.
Ett litet moln av rök ringlar runt min nattlampa.
Men känslorna dämpas inte.
