Funderingar (livet, sex, kärlek och läggning)
Det här ämnet har jag tänkt på en tid, men aldrig riktigt orkat/brytt mig om att skriva.
Men vad annars ska man göra på en måndagskväll/tisdagsmorgon än att skriva meningslösa blogginlägg. Just sayin'.
En sak som många stora filosofer och vanligt folk har funderat på i århundraden är meningen med livet.
Vad är meningen med livet? Varför finns vi?
Svaret är enkelt och en liten besvikelse.
För att producera barn så vårt släkte inte dör ut.
Så vad är kärlek i den synvikeln?
Så vad är kärlek i den synvikeln?
Jo, ett billigt knep för att få oss att vilja ha sex och skaffa barn.
Jag har alltid tyckt att det är konstigt att två personer som älskar varandra vill ha barn tillsammans. Det verkar som att skaffa barn är den ultimata kärleksbekräftelsen.
Detta har jag aldrig förstått mig på, men det är ganska klart att det är meningen att vi ska reproducera oss.
Homosexuella par kan ju inte skaffa barn, rent biologiskt sett. Därför sa Moa till mig att homosexuell kärlek var mer äkta och ren, eftersom tex två tjejer inte blir kära i varandra för att göra barn. Jag funderade lite på det, och jag förstår verkligen hur hon menar. Men jag kom på en egen tanke: homosexuella är defekta. Det måste finnas nånting inne i hjärnan som gör att vi tror att vi kan få barn med samkönade, eftersom kärlek är nånting som får oss att vilja ha barn. Det jag menar är att om kärlek är ett överskott av hormoner som får oss att tro att vi är förälskade, så måste det vara nånting fel på oss homosexuella. Eftersom vi blir "låtsaskära" i samkönade, som vi aldrig kan vara fruksamma med.
Jag har alltid tyckt att det är konstigt att två personer som älskar varandra vill ha barn tillsammans. Det verkar som att skaffa barn är den ultimata kärleksbekräftelsen.
Detta har jag aldrig förstått mig på, men det är ganska klart att det är meningen att vi ska reproducera oss.
Homosexuella par kan ju inte skaffa barn, rent biologiskt sett. Därför sa Moa till mig att homosexuell kärlek var mer äkta och ren, eftersom tex två tjejer inte blir kära i varandra för att göra barn. Jag funderade lite på det, och jag förstår verkligen hur hon menar. Men jag kom på en egen tanke: homosexuella är defekta. Det måste finnas nånting inne i hjärnan som gör att vi tror att vi kan få barn med samkönade, eftersom kärlek är nånting som får oss att vilja ha barn. Det jag menar är att om kärlek är ett överskott av hormoner som får oss att tro att vi är förälskade, så måste det vara nånting fel på oss homosexuella. Eftersom vi blir "låtsaskära" i samkönade, som vi aldrig kan vara fruksamma med.
(Oj vad det känns som jag kommer få hela homokretsen emot mig)
Jag tänker nog fortsätta på det här ämnet någon annan gång, när min hjärna är kapabel till att skriva en förstålig mening.
Jag tänker nog fortsätta på det här ämnet någon annan gång, när min hjärna är kapabel till att skriva en förstålig mening.
Kommentarer
Anonym
att vilja ha barn varierar ju. och för dom som vill ha barn så är det ju underbart att få det. själv väntar jag ju barn, vilket inte innebär att jag inte älskar min underbara pojke för det gör jag.
Trackback